Japp har fått nys om att det är 9 fredagar kvar till jul, jösses den tiden kommer gå fort!
I år blir firandet i Värmland med släkten, va ett tag sen vi va där och himla mysigt sist så det vill vi göra igen :)
Träningen går riktigt bra, har en bra kost men tyvärr faller jag för frestelsen och håller inte kosten så bra under helgerna. Måste försöka få till det att hålla striktare och bättre. Märker kroppen och speciellt magen inte mår bra av fusket. Ska mäta och väga om 1.5 vecka för att se hur det ser ut efter bättre kost. Ska bli intressant, känner inte mycket hänt men visst har man fått tydligare muskler på vissa ställen.
Oliver mår bra, inga fadäser där förutom han slog i huvudet bak för ca 2 veckor sedan och fick limma. Tur brorsan kunde komma med lite mackor och frukt då det blev akuten i 3 timmar. Väntat något ska hända så vild som han är ibland, tur han slapp sy i vilket fall.
Liten framsteg bild kan jag skryta med ;)
oktober redan här!
Jösses vart tog september vägen? Just nu känns det som dagarna flyger fram och man hinner inte riktigt med.
Jobbet är inne i en lugn period, lugnet före stormen helt klart då julhandeln snart påbörjas hos oss. Vi byter lokaler om ca 1 månad också så det ska faktiskt bli intressant, det kan bara bli bättre i och för sig.
Oliver håller sig frisk och är på bra humör, länge sedan vi hade en dust mellan oss. Han trivs av och till bättre på förskolan, de har ju gjort ändringar med att flytta runt avdelningarna och pedagogerna, vissa har slutat. Så det har varit lite turbulent, men med en öppen dialog så ska det nog flyta på framöver.
Träningen går riktigt bra, tränar 4-5 dagar per vecka, har ett bra kost upplägg och kroppen mår riktigt bra. Både vikt och centimeter har minskat och muskler har börjar träda fram på ställen de aldrig setts förut :)
Målet med träningen? I början va det bli av med hullet och tajta till allt, nu börjar suget efter mer komma. Kan jag komma långt? Har fått kommentarer som påpekar det, om jag vill och kan dvs. Tar ju en del tid, och fungerar det för mig som ensamstående. Oliver är prio 1, så det gäller att det inte blir lidande för han. Så vi tar det vecka för vecka helt enkelt.
Men jag konstaterar att jag har nog aldrig mått så bra i kroppen som jag gör nu, och huvudet mår otroligt mycket bättre också, terapi för själen har jag kommit fram till att min träning ger mig!
känns overkligt!
Jösses bara 2 dagar kvar till total avslappning, allt serverat, god mat och dricka, bad, sol och familj. Jösses vad jag ska njuta!!!
Träningskläderna är med packade och mitt mål är i vilket fall 3 dagar träning, siktat in mig på morgonen efter eller innan frukost.
Känns som innan blir bäst ;)
Oliver är super laddad och allt han pratar om är Bamses värld med pool, nu är vi hos mamma från idag och han plumsa i poolen så snart vi kom hit.
Imorgon blir det besök hos kära vännen heidi med familj och umgås med god dricka ;) fast först bad och sol!
sammanfattning
Jaha, då är det dags för jobb på måndag och sammanfattar denna semester med 3 ord
Regn
Familj
Sverige
Tänkte mot förra året och inser att vi varit vid stranden för bad 1 gång denna sommar hittills och det är faktiskt katastrof! Att det har regnat så mycket och varit så kallt måste nog vara den sämsta sommar på många år. Hade det inte varit för att vi haft enormt trevligt sällskap av familj och släkt så hade jag nog grävt ner mig.
Och resan om 2 veckor hjälper enormt för humöret.
Resan blir då till Turkiet med mamma och per samt oliver så klart, då ska vi njuta av sol, värme, god mat och goda drinkar! Slappa och bara njuta är det jag ser fram emot.
Vistelsen hos mamma denna semester har varit väldigt mysig, lugn och skön och några upplevelser, träffade fina heidi med familj men önskar det va mer. Träffas alldeles för lite och sällan. Bröllopet för mor och Per va väldigt fint och trevligt, kul att träffa släkten.
Veckan hemma i borås va lugn, några upplevelser gjordes och frysen är full av jordgubbar som vi plockade själva.
Stugan i falköping med moster och Kalle va kanon, trots uselt väder fick vi en trevlig vistelse med skratt, god mat, fina vyer och upplevelser.
Så nu laddar vi inför 2 veckors hårt arbete sen siktar vi in på bamse hotellet och god mat

1 vecka kvar till semester
Nu är det nedräkning på riktigt, 5 arbetsdagar sen bär det av till andra trakter. Ska bli skönt att byta miljö lite och göra saker tillsammans med oliver. Umgås med vänner och familj är dunder för själen och hjärtat.
Helgen som varit kan jag ge höga poäng, dejt i fredags kväll som va väldigt mysig och trevlig, lördagen spenderades på badstranden på dagen med vänner till mig och oliver, väl hemma vart det filmkväll för oliver med sin vän från området vi bor och jag tjata strunt med modern. Kvällen avslutades med skräckfilm och snacks med kär vän och hennes vän. Idag har det varit städ och fix samt packat. Skönt ha det gjort innan resan iväg och bara packa det sista på morgonen vi åker.
Måste komma ihåg att växla pengar till Turkiet också som sker i augusti, inte glömma det. Kör väl det vanliga och sätter påminnelse på telefon ;)
Kommer aldrig ihåg saker längre om jag inte skriver antingen post-it lapp och sätter på telefonen eller sätter en påminnelse i kalendern i telefonen. Ålder eller bara allmänt virrig låter jag vara osagt.
Hoppas veckan går bra för oliver då han ska vara på jourdagis i och med det andra är sommarstängt, men vet att olivers bästis ska gå där också samt en av hans pedagoger är där så det går nog bra, han är super taggad för det.
Så 5 dagar kvar.... Imorgon är det 4 ;)
midsommarhelgen
Då va midsommarhelgen snart över och jag kan konstatera att vädret varit som alla tidigare år jag kan komma ihåg. Regn och inte det varmaste vädret. Men det har varit en lugn och skön helg.
Bakade min första egengjorda smörgåstårta, bjöd 2 vänner på det igår och den fick MVG då jag är nöjd. Midsommar mat i övrigt blev det inget, hade köpt det mesta men att äta det själv kändes inte lockande direkt så jag hoppa det helt enkelt.
Har fixat i olivers rum äntligen, fått upp hyllor som jag tänkt efter tapetsering och städa igenom hans garderob och tog bort en byrå. Han har fått ett skrivbord nu så han som han själv säger, kan göra sina läxor :)
Skänkte bort 2 påsar med kläder som blivit utväxt också, jösses han växer.
Skrämmande hur fort tiden går, har sagt det förr men ibland förundras jag över det hela. Det är lite läskigt också, man jobbar och dagarna går. Man ser fram emot helgerna som bara egentligen är 2 dagar.så varför njuta av 2/7 dagar egentligen? Fast jag måste säga att nu när man har träningen så ser man fram emot veckodagarna också :)
Oliver pratar mycket om callum, saknar han och vill åka till han. Känns väldigt tråkigt att Irland inte blir en resa till i sommar. Men det finns inte ekonomiskt bistånd till det med resan till Turkiet. Skulle vara enormt kul om de påfallande ville komma hit men det blir nog inte så som det ser ut. Himla tråkigt :( Får se om man kan få till en weekend resa under hösten kanske.
Idag blir det i vilket fall en dejt, spännande och nervöst men har inte för stora förhoppningar. Men ska bli skoj och han verkar ha huvudet på rätt ställe.
Kram på er och hoppas på bättre väder framöver.
snart semester
Äntligen är det snart semester, 4 fredagar kvar som sonen säger :)
Idag va han ute för första gången och cykla utan stödhjul, det gick fantastiskt bra. Lite mer koll på styret bara och att inte sluta trampa när cykeln börjar vingla så har han det.
Semestern är spikad, vad vi gör och när, en vecka har vi hemma obokad och tar dagarna som de kommer. Tror jag har bra koll på läget ekonomiskt också.
Mammas bröllop är första semester veckan och det ska bli himla mysigt och trevligt! Måste fixa kläder till mig och sonen bara.
Han har inte varit sjuk sen i januari heller, enormt rekord! Hostig och snorig av och till men inget som dragit ner han direkt.
Jag har börjat träna också, tränar mycket med svägerskan vilket är en enorm push i rätt riktning. Märker redan nu efter ca 1.5 månad lite resultat, fått bättre kondis och humöret är bättre. Siktar in på 3 pass i veckan. De har barnpassning där och sonen älskar det. Storebror har lovat passa han annars men han trivs så bra. Det ända är att det blir sent i säng de dagarna, hemma ca 18.30-19 och då äta och allt så det blir i säng 20-20.30 vilket är lite för sent dagis dagar. Men än så länge går det bra.
Nu sitter man i solen och njuter, äntligen!
Maj månad
Jösses vart tar tiden vägen? Redan maj och ca 10 veckor till semester. Känns kortare än att säga ca 2 månader.
Maj kommer gå fort, mycket händer. Utbildningar, utvecklingssamtal både för mig och sonen, förskole aktiviteter, många röda dagar.
Semestern är så gott som bokad och klar, stuga några nätter med sonen, ev hakar moster med gubbe på det. Vore himla skoj! Vistelse hos mor och bröllop för hon och gubben, underbart kul! Resa till Turkiet blir också av och är bokat, äntligen sol och bad resa med all inclusive inch bamse klubb för barnen. Längtar enormt till det och 99 dagar kvar enligt den appen ☺ sen några dagar inget bokat där vi tar det som det kommer , beroende på väder.
Sonen har nu Varit frisk sen vattkoppor i januari, lite hosta och förkylning men ingen feber och ingen VAB. Underbart! Han har även inte haft ett astma eller krup attack på exakt 1 år, förhoppningsvis har det nu växt bort! Underbart är bara en bråkdel av den känslan!
Nu hoppas jag på bättre väder framöver, trött på regn!
Just ja, om någon hör om ett dagtid jobb i omkring södertälje trakterna HOJTA!
Kram på er!
årets första humla.....
Surrade utanför fönstret precis. Jösses, den måste frysa :)
Nu är snart sommaren här, längtar till värme och sol, mindre kläder att dra på sig när man går ut. Kunna cykla och gå till jobbet. Önskar mig en härlig vår och sommar med lite regn och sköna dagar.
Semestern blir delad i år, först 3 veckor i juli och 1.5 vecka i augusti. ÄNTLIGEN ska vi pga på solsemester med sol, bad, värme och strand. All inclusive hotell och jädrar så härligt, åker med mamma och per så det blir himla trevligt och siktet är inställt på Turkiet. Aldrig varit där faktiskt så det blir kul med ett nytt ställe.
Sen blir det 1 vecka inställt Södertälje /Stockholms trakterna, mamma och per ska gifta sig ♡
Stuga några nätter önskar jag också, bara ta det lugnt på en camping eller så, skara sommarl and är också på planerna och high chaparall.
Skulle vilja åka till Värmland och hälsa på släkten så jag hoppas det fungerar, längesedan vi sågs.
Oliver mår bra, haft lite turbulent på dagis så jag hade möte med chefen där i onsdags, hon va inte glad över allt jag berättade så det kommer bli en del krafttag och möten framöver med pedagoger samt tas en specialpedagog in för att se över dagliga rutiner och hur man kan förhindra saker och bättre arbetssituation. Så det känns skönt att hon tog det på allvar och gör något åt det. Ena pedagogen som jag haft problem med har gått på studiedag nu, sen om det är det som påverkat oliver positivt denna vecka eller att det är mindre barn pga påsk vågar jag intense riktigt uttala mig helt om.....
Helgen blir fullt ös med 2 kalas och 1 lekdejt med arbetskollegor och deras barn :)
Kram på er och hoppas vi får hit värmen de har nu på Irland ♡
wow 5 år
Jösses, sonen är nu officiellt 5 åt och jag funderar på vart åren tagit vägen? Mycket har hänt, allt i mitt livar vänts om helt. Funderar lite på var jag hade vart idag om han inte kommit inte mitt liv.... Men Kan bara konstatera att han är det bästa som hänt mig helt klart! Den ovillkorlig kärleken, den stoltheten, den frustration som ibland finns, den lyckan, den sorgen, den kampen är så absolut otrolig! Kan integrate föreställa mig ett liv utan han helt klart. Och jag hade aldrig trott att man kunde ha de känslor man har för sitt barn och den eviga rädslan som finns att något ska hända han. Den känslan kan ingen bok förklara och berätta om.
Jag är så lycklig att ha han i mitt liv!
Haft en väldigt fin dag ihop, frukost och filmmys I hans säng, badhuset, snabbt stopp på br leksaker till han, McDonalds, bio och igen McDonalds för glass och avsluta dagen med soffmys med gladiatorerna och snacks. Han slockna som en stock och konstaterar en lyckad dag. Imorgon blir det kalas med sina kompisar och första året ha bjudit in sina kompisar från dagis, så det blir ca 8 barn här imorgon :)
5 år och jädrigt smart kille med mycket tankar och känslor , men jag är lika ung som innan ;)
Kram på er!
underbara vår ♡
Tänk så härligt det är med vår , solen sken hela dagen idag med klarblå himmel. Hyfsat kallt i skuggan men väl i solen så vart man varm och go. Slippa pälsa på sig flera lager kläder och bökigt att röra sig. Underbart för tankar och välmående med sol och värme.
Idag va det studiedag på förskolan och jag tog ledigt för första gången. Vi åkte till öppna förskolan med vännerna och lekte ett tag och sjöng och spela spel. Sen ner på stan och barnen åt lunch för att sen gå vidare till stadsparken lekpark . Fullt av folk då de flesta förskolor hade studiedag men himla trevligt. Efter några timmar där blev det fika och Mellis. Så drog vi oss hemåt och mötte grannar med barn så 1 timme till ute i parken på gården blev det.
Både jag och sonen har haft en fin dag, båda trötta nu så klart men underbart att ha en extra dag tillsammans.
Hur jag ska få han att börja lyssna är dock dagarnas stora irritation nu för tiden. Jag får tjata och tjata hela dagarna känns det som. Börjar med varnings system, för varje gång jag får tjata så jag blir irriterad tår han ett streck , blir det 5 streck blir det inget lördags godis. Han är uppe i 4 nu efter 3 dagar, jag tippar rätt hårt på att nästa lördag är det inget lördags godis för honom. Undrar om det kommer hjälpa? Är så enormt trött på att tjata!
Om 2 veckor kommer mamma och Per, ska bli kul. Tripp till ullared är inbokad och jag har tagit ledigt från jobbet. Veckan efter det är det olivers födelsedag, 5 år! Vart har de åren tagit vägen?
Superman kalas är det bestämt och med ninjago tårta. Filuren får 2 kalas, ett när mamma är här och då med familjen. Sen blir det ett med kompisarna dagen efter hans födelsedag då fler inte kunde på faktiska dagen. Så på hans faktiska dag får vi hitta på mys med Leos Leksand och bio tänkte jag :)
Kram på er och nu ser vi fram emot en varm och solig vår ♡
Fredag. ...
Äntligen är det fredag och huvudet känns mycket bättre.
För största gången på mycket länge har jag varit hemma sjuk från jobbet. Antar kroppen sa sitt och bestämde sig att det var dags att ta det lugnt. Varit sjuk 3/4 veckor i februari, den veckan jag kände mig bättre va det dock en envis hosta. Så förra fredagen rann näsan som en vattendrag och huvudet va som bly. Envis som jag är så jobbade jag dock fast folk bad mig gå hem. Vid 16 som åh jag ut somehow Rudolf med näsan och some gorillan som en boxare somågomvullenom gått 3 ronder. Så helgen spenderades I soffan, oliver va mindre imponerad. Syrran hämtade då sonen vid 1-2 idén på lördagen för att han skulle få ngt kul ur helgen. Dock fick jag samtal 45 minuter senare..... De har krockat! Jädrar paniken som växte i mig snabbt och jag flög ur soffan. Som tur va gick det bra, en idiot som gena i kurva på 2 filig väg och körde in i sidan på syrrans bil. Så den slog I vänstra sidan och sonen satt bak höger sida och gick inte mer än i 40. Men till akuten några timmar blev det för kontroll av syster och sonen, fick åka hem efter ca 3 timmar efter samtal med polis och undersökt av sköterska. Fick tid till jouren på söndag då för akuten läkare hade fullt upp och vi skulle bli kvar halva natten sa de. Båda verkade ok och inga benbrott så mest för notera och kolla igenom vi fick tiden dagen efter.
Och de konstatera inga allvarliga skador men muskler som fått sig en smäll. Otroligt skönt det gick bra, men fy sjutton för den paniken av ett sånt samtal.
Sonens rum har blivit omtapetserat nu också, hyresvärden gjorde det igår och idag. Blev superfine, nu ska jag bara städ upp efter dom så vi kan ställa ordning hans rum. Han kommer bli jätte glad när han kommer hem, han fick själv välja tapeter. Så ljusblå väggar med en find vägg där en kille åker skateboard :)
Ikväll ska jag på bio, 50 shades of grey. Storebror ska ha grabb tid med min son och det kommer bli super, han behöver verkligen en grabb att umgås med!
Kram på er, nu ser vi fram emot en varm och skön vår som är på intågande ♡
lång vecka
Då är denna vecka över, lång och tuff men en förkylning från helsike . Feber, snorig, halsont och låta som en kråka, hosta. Jobbat har jag men tur det var lugnt. Inte råd att vara hemma då man får halv lön i februari eftersom man va hemma i 2 veckor med vattenkoppor på sonen.
Tog tag in ett viktigt samtal I veckan, ringde BVC för remiss till barnspyk. Sonen har visat mer och mer tendenser som jag behöver hjälp att bearbeta och få tips och råd. Han saknar en pappa i sitt liv enormt, häromkvällen grät han till och med. Sa "jag vill ha en pappa som också är stolt över mig", gjorde enormt ont i mitt hjärta och svårt hålla tårarna tillbaka. Han har ett tag visat tendenserna, slänger sig i armarna på andra pappor. Inte bra! Vissa vill det inte och vissa gubbar kan ju faktiskt vara inte så snälla.....
Han har börjat söka enormt med närhet och blir väldigt upprörd om vi bråkar. Ska då kramas och säger förlåt i massa och säger han älskar mig. Han har även sagt "om du dör blir jag alldeles ensam," mycket sådant prat.
Pratar mer och mer om sin pappa, att pappan är ensam och vi måste åka dit, att han saknar honom.
Jag försöker prata med han, vara så ärlig som möjligt och jag ljuger inte. Jag vet faktiskt inte vart han är, han har tydligen flyttat men ingen vet vart. Hans gode man har inte fått kontakt med han sen 2012......
Så barnspyk är för mig för att få hjälp och råd och för oliver för att få veta hur han egentligen mår. De har inte så lätt att uttryck känslor i hans ålder.
Denna helg blir annars till att ta det lugnt, ladda batterier och bli frisk. Oliver vill sova hos sin nästas imorgon så jag hoppas det funkar, jag tar det lugnt hemma.
Önskar er alla en underbar dag imorgon på alla hjärtans dag ♡
Ensamhet
Nu kanske jag trampar någon på tårna men behöver skriva av mig, och det är även därför jag har denna. Få skriva av mig och kanske få någons synpunkt.
Det är trots allt därav jag har en blogg, skriva av mig och ventilera. Jag är dålig på att uttrycka mina känslor, det jag innerst inne känner till människor.
Ensamhet har jag känt många gånger i mitt liv av olika anledningar. Ung, tonåring, 20 års kris, utomlands och i samboskap. Men att nu uppleva det i vuxen ålder (jösses jag är vuxen har jag insett i dagarna ) där jag har familj omkring mig är nytt.
Att behöva fråga jämnt om att ses och umgås och de ej kan svider. Att vara ensam om det som sker i mitt liv känns tufft. Jag är ensam 3/4 helger och jag börjar fundera på om jag är konstig. Beter jag mig dumt? Är jag jobbig? Gnällig? Tråkig? Känns som jag inte har någon, någon som vill vara med mig för den jag är.
Känner mig enormt ensam! Firade en av de största ögonblicken och händelser i mitt liv som betyder enormt för mig och min son i fredags, helt ensam! Fine, 40+ likes på facebook men va fan, ingen kom eller erbjöd sig komma och vara med oss.
Tänker då tillbaka till min 35 års firande. Av alla jag bjöd in kom min bror med familj, hälften svara inte ens. Inte ens resten av min familj! Är jag så hemsk att umgås med? Kände mig både måttligt dum inför bror med familj samt inför mig själv faktiskt. Köpt dekorationer, klätt ut oss och köpt mat, 2 vuxna och 2 barn kommer..... känslan där kan jag inte ens beskriva.
Att känna sig utanför är jobbigt, känslan jag hade som tonåring är tillbaka. ... ingen tycker om mig......
Jag har ingen i min närhet jag kan lita på till 100%, jag känner mig utanför.
Den nära vän jag haft har "hittat"men ny vän som är i hennes situation och de binder samman som ler och halm och gör saker ihop med barnen hela tiden. Jag kommer på sidan som 5e hjulet med min son . Än så länge förutom 1 gång har sonen påverkats då deras grabbar gadda ihop sig mot han. Kan säga dock att varken jag eller ena mamman godkände detta. Men känner mig väldigt utanför från dom och de frågar inte mig längre om att vara med på samma vis. Jag är liksom ""ett nödvändigt ont" och jag lider då sonen älskar dom och deras barn. Sonens bästis har fått en ny bästis :( att se sonen utanför gör så ont i mig, fast han förstår det inte än som tur är!
Tänker tanken och tittar på möjligheten att flytta men nu med sonen är det inte bara att flytta liksom, måste ha säkra inkomster och allt.
Men tänker, vad är det med mig som gör att ingen vill va med mig? Att ingen frågar om jag vill med/jag och sonen vara med? Är jag så knäpp/dum/jobbig?
Jag känner mig otroligt ensam helt enkelt och vill inte och hoppas min son aldrig för uppleva och inse att vi är otroligt ensamma.....
vattkoppor
Jaha då har vi arbetat oss igenom vattkoppor på sonen. En av de jobbigaste barnsjukdomar som är jobbigast. Fast det har inte varit värre än nätterna med krupp hosta och hög feber, astman och de tuffa dagarna. De har varit värst helt klart. Det jobbiga med vattkoppor är att man är så jädra isolerad! !! Kan ju inte få någonstans det finns folk så att handla har jag vännerna som hjälpt mig och lillebror med sambo. Att sitta inlåst i nu 12 dagar är ett rent h-vete! Humöret är nere, tålamodet är noll och jag får mer och mer dåligt samvete mot sonen att jag skäller och är sur. Speciellt då han påtalar det "mamma va inte så sur", "måste du bli så arg på mig".... det gör ont i mitt hjärta och jag ber om ursäkt säkert 10 ggr om dagen nu :( Försöker förklara att jag inte är sur på han utan på situationen och jag blir frustrerad.
Det blir att försöka rycka upp sig och när vi är ur detta helt så blir det bio och massa mys!
Summering, vattkoppor är hyfsat ok att gå igenom jämfört med vad vi gått igenom tidigare men förbannat långdraget och isolerande!
lite tankar
Japp det blev inget mer efter resan, vi prata varje dag och han boka biljetter till jul och vara här i 10 dagar. Men så för ca 2 veckor sedan insåg han att han inte hade så starka känslor som han borde ha och vill inte ge mig och sonen falska förhoppningar med att komma över jul. Så vi besluta att vi stannar som vänner och kommer alltid vara. Han har en stor plats i mitt hjärta och jag i hans, men vi passar mer som vänner.
Tiden jag var där va jätte trevlig och kul men det där lilla pirret fanns liksom inte. Så vänskap är där det stannar mellan oss. Underbart kul helg hade vi dock :)
Känslan att man kommer vara ensam för alltid kryper på. Har inte känt att jag velat ha någon då jag varken haft tid eller lust tidigare, men nu senaste månaderna känner jag att jag saknar att ha någon att dela mitt liv med. Dela saker som händer med oliver, mina dagar, känslor och att göra. Någon att hålla om kalla kvällar och bara vara kär.... kärlek är verkligen ngt som saknas, den känslan liksom. Kärleken för min son är så klart oslagbar, inget kan ta den! Men kärleken för en annan människa som är kär i mig, pirret, lyckan att ses. Bara ha någon som håller om mig och jag känner mig trygg liksom.
Men hur i hela friden ska jag lyckas träffa någon? Min tid är jobb, hemmet och lek med oliver och vänner som har barn. Vart och hur skulle jag träffa någon, och att dejta... hur ska det gå till då jag alltid har oliver? Vill inte ta med han första gångerna man träffar någon. Både för hans säkerhet och min egen skull att kunna vara bara jenni, inte mamman.
Ja ja, tankar som finns i skallen min senaste dagarna, men snart är det nytt år och kanske det året har några nyheter i livet.
imorgon äntligen!
Så imorgon denna tid är jag på irland och förhoppningsvis har jag ett kallt glas vin i handen. MEN OH så nervös jag är, galet egentligen då vi känner varandra så väl. Men jag tror det är för att vi aldrig umgåtts så många dagar bara vi två liksom. Och sen sova på hotell tillsammans och träffa hans vänner. Alla har hört om mig men jag vet knappt något om dom. Brukar inte kunna komma in i gänget men man blir så klart nervös att träffa så många nya nära vänner till en person man tycker väldigt mycket om.
att äntligen det är dags att åka känns konstigt, har ju längtat så länge och det har känts så avlägset.
Oliver har jag haft en del ångest över att lämna, han vet att jag ska åka bort och träffa en vän. Inte att jag åker till Irland. Tror inte ens att få sova hos Jocke och dom slår att åka till Irland. Och jag vet han verkligen kommer få det bra hos dom, han älskar att vara där.
Så jag är lugn i att han kommer ha det bra och må bra, tror inte han ens kommer sakna mig ;) Mitt mamma hjärta bara som lider att vara ifrån han så många dagar och nätter, fast jag vet vi båda behöver vara ifrån varandra lite.
Får vi se om jag kommer tillbaka lycklig och kär eller det bara fortsätter som vänskap efter denna resa.
Kram på er!
att äntligen det är dags att åka känns konstigt, har ju längtat så länge och det har känts så avlägset.
Oliver har jag haft en del ångest över att lämna, han vet att jag ska åka bort och träffa en vän. Inte att jag åker till Irland. Tror inte ens att få sova hos Jocke och dom slår att åka till Irland. Och jag vet han verkligen kommer få det bra hos dom, han älskar att vara där.
Så jag är lugn i att han kommer ha det bra och må bra, tror inte han ens kommer sakna mig ;) Mitt mamma hjärta bara som lider att vara ifrån han så många dagar och nätter, fast jag vet vi båda behöver vara ifrån varandra lite.
Får vi se om jag kommer tillbaka lycklig och kär eller det bara fortsätter som vänskap efter denna resa.
Kram på er!
snart är jag där!
Idag är det fredag, veckan har gått enormt långsamt men det är ju så när man längtar efter något.
Från 3 månader är det nu 6 dagar kvar, vart tog tiden vägen? Läskigt att tiden på sätt och vis går så snabbt, vad har jag gjort dessa 3 månader?
Oliver har börjat med bamse gympa och han tycker det är jätte kul, lärt sig bland annat göra volter i armringarna, jag är imponerad!
Vi har varit på Bio och sett flygplan 2, väldigt uppskattat
åkte till Ullared 2 ggr :)
Umgåtts med familj och vänner med barn.
Så tiden går fort, önskar jag kan njuta mer av tiden. Som jag sagt förr, man njuter inte av livet under veckorna, bara fokus på jobb. Vill ändra på det men vet inte hur.
insåg en sak igår också, jag har ingen här i Borås som jag kan lita på och säga allt jag vill till med tankar och känslor. Insåg att jag är rätt ensam, jädrigt trist insikt måste jag säga. Men men, jag tror och hoppas att inom 1 år kommer nog en del att ändras.
6 dagar kvar, sen är det Irland! Oj vad jag längtar! Klänningar fixat, skor ok, smycken ok, så det som är kvar är....
olivers packa saker/väska
Nycklar och info till berörda personer
biljetter och pass
växla pengar
packa min väska
sortera upp alla lösa ändar på jobb
reda ut så allt är klart med skjuts
bröllops presenten ja, kom på det nu :/
Nåja om 6 dagar är det avslappning på hög nivå som gäller :)
djupa andetag
Har varit en tuff vecka helt klart. Så jädra mycket på jobbet konstant har börjat komma ikapp mitt inre.
Jag har ju varit enormt trött senaste veckorna, huvudvärk så gott som dagligen och lusten har börjat tryna. I veckan som var så hade vi möte med HR och unionen med uppföljning på riskbedömningen som gjordes då de sa upp tjänsterna på jobbet i januari. Jag som fått en del fick inte vara med på vanliga mötet med resten av BO som jag jobbar på utan dick ha ett eget. Vet ej varför fortfarande, och jag har nog inte känt mig så utsatt på länge som då. Fick nog fram det jag ville men det intressanta blir att se om ngt blir gjort. Hur som, var så trött i tisdags att jag bröt ihop några minuter på min plats, men torka tårarna och körde vidare. Gick dock hem 40 minuter tidigare på komp tid. Onsdagen kände jag att nu är det nog, på onsdagen hade jag också mötet, så jag sa till min närmsta chef att jag pallar inte och får hem. Han var helt ok med det och skulle inte ens notera att jag gick tidigare. Fick komma på en lösning för mina uppgifter då han räkna med att jag var hemma torsdag och ev fredag också. Så en tjej som suttit med mig ca 6 timmar totalt innan semestrar fick hoppa in på min plats och göra det viktigaste genom att läsa mina instruktioner...... känner mig inte redo att jobba imorgon men jag känner kaoset växa på jobbet.
Att det bara är jag på HELA företaget som helt kan mitt jobb är faktiskt rätt sjukt, inte ens min chef vet mitt jobb.
Efter att idag tänkt efter och ventilerat med en vän, så har jag kommit fram till att det är nog fler som märkt av mitt mående tidigare än jag gjort. Chefen är helt förstående och tyckte jag skulle vara hemma och vila. Arbetskamrater har noterat att jag är rätt slut och annorlunda (vilket fall två som jag pratat med) och två vänner har noterat tendenser hos mig och vill att jag verkligen är hemma och tar igen mig ordentligt.
Men..... och här är problemen. OM jag skulle vara hemma längre tid, dvs går till läkare för bedömning, hur ska det gå på jobbet? Ekonomin min kommer lida helsike om jag är hemma länge och det funkar nog inte. När jag sen är tillbaka på jobbet, inget har säkerligen ändrats! Har tjatat och blivit lovad hjälp nu i 8 månader så varför skulle det ändras nu?
Det värsta är nog detta, oliver visar tendenser på att han märker jag inte mår bra. Han är väldigt mammig och vill gosa hela tiden, frågar om jag är sjuk då jag varit hemma och sovit, har hämtat han tidigare från dagis senaste dagarna. Jag kan inte bli dålig, han har bara mig!!!
Vet helt enkelt inte hur jag ska lösa detta..... men jag måste lösa det!
Jag har ju varit enormt trött senaste veckorna, huvudvärk så gott som dagligen och lusten har börjat tryna. I veckan som var så hade vi möte med HR och unionen med uppföljning på riskbedömningen som gjordes då de sa upp tjänsterna på jobbet i januari. Jag som fått en del fick inte vara med på vanliga mötet med resten av BO som jag jobbar på utan dick ha ett eget. Vet ej varför fortfarande, och jag har nog inte känt mig så utsatt på länge som då. Fick nog fram det jag ville men det intressanta blir att se om ngt blir gjort. Hur som, var så trött i tisdags att jag bröt ihop några minuter på min plats, men torka tårarna och körde vidare. Gick dock hem 40 minuter tidigare på komp tid. Onsdagen kände jag att nu är det nog, på onsdagen hade jag också mötet, så jag sa till min närmsta chef att jag pallar inte och får hem. Han var helt ok med det och skulle inte ens notera att jag gick tidigare. Fick komma på en lösning för mina uppgifter då han räkna med att jag var hemma torsdag och ev fredag också. Så en tjej som suttit med mig ca 6 timmar totalt innan semestrar fick hoppa in på min plats och göra det viktigaste genom att läsa mina instruktioner...... känner mig inte redo att jobba imorgon men jag känner kaoset växa på jobbet.
Att det bara är jag på HELA företaget som helt kan mitt jobb är faktiskt rätt sjukt, inte ens min chef vet mitt jobb.
Efter att idag tänkt efter och ventilerat med en vän, så har jag kommit fram till att det är nog fler som märkt av mitt mående tidigare än jag gjort. Chefen är helt förstående och tyckte jag skulle vara hemma och vila. Arbetskamrater har noterat att jag är rätt slut och annorlunda (vilket fall två som jag pratat med) och två vänner har noterat tendenser hos mig och vill att jag verkligen är hemma och tar igen mig ordentligt.
Men..... och här är problemen. OM jag skulle vara hemma längre tid, dvs går till läkare för bedömning, hur ska det gå på jobbet? Ekonomin min kommer lida helsike om jag är hemma länge och det funkar nog inte. När jag sen är tillbaka på jobbet, inget har säkerligen ändrats! Har tjatat och blivit lovad hjälp nu i 8 månader så varför skulle det ändras nu?
Det värsta är nog detta, oliver visar tendenser på att han märker jag inte mår bra. Han är väldigt mammig och vill gosa hela tiden, frågar om jag är sjuk då jag varit hemma och sovit, har hämtat han tidigare från dagis senaste dagarna. Jag kan inte bli dålig, han har bara mig!!!
Vet helt enkelt inte hur jag ska lösa detta..... men jag måste lösa det!
mitt I veckan
Höst
Snart helg!
Fredag! !
Oktober kommer bli great!
Yes, då är resan bokad och allt är klart med jobb och Oliver. Så min födelsedags helg kan nog inte bli bättre än vad jag tror att den kommer att bli. Kommer bli tufft att vara ifrån Oliver så många dagar, aldrig varit det! Och ska bli intressant att se hur han reagerar. Förra året när jag var i Sthlm över helgen så ville han ju inte prata med mig alls när jag ringde honom, sen super glad när jag kom men samtidigt inte så glad som jag trodde han skulle vara.
Tror han tycker det är rätt skönt att vara ifrån mig också. Det är nog inte bara jag som känner att vi går varandra på nerverna. Alla behöver tid ifrån varandra, det är min filosofi, vare sig man är vuxen eller barn, syskon, sambo, gifta, föräldrar, vänner så behöver man nog vara ifrån varandra lite och inte bara då man jobbar/dagis/skola utan på fritiden också. Jag tror verkligen han kommer ha en underbar helg med sina kusiner och morbror med fru. Han älskar ju dom också och villoftast inte åka hem när vi är där.
Jobbet rullar på, har otroligt mycket att göra varje dag så luncherna blir inte så långa, detta har hållt i sig sedan jag kom tillbaka från semestern. Så man känner ju att de krafterna man hade när man kom tillbaka är som bortblåsta och semestern känns som väldigt långt borta. Vet inte riktigt hur jag ska göra, jag ahr ett bra jobb där jag styr dagarna själv, mitt eget ansvar så att säga. Ingen som säger till mig vad jag ska göra och hänger över axeln. Men samtidigt, eget ansvar innebär mer stress. Veta att om man är hemma sjuk eller vab så blir det kaos! Saknar lite av att kunna släppa jobbet helt efter dagens slut och bara känna att inget är mitt ansvar av det hela.
Tiden får utvisa sig helt enkelt vad jag får för mig!